Bilden på publiken som vänder ryggen mot Hillary Clinton för att ta ett foto visar inte en ”selfie-generation” utan en förflyttning från passiv åskådare till aktiv deltagare. 

Du lär knappast ha missat den – bilden Barbara Kinney tog för en tid sedan som visar hundratals människor som vänder ryggen åt Hillary Clinton för att ta en selfie med henne. Den fick snabbt stor spridning och de inledande reaktionerna varierade från ”så här är det 2016” till mer negativa och avståndstagande. Den kände analytikern inom digital marknadsföring Brian Solis twittrade t.ex:

Men var detta verkligen ett uttryck för ”selfie-generationen”? Innan vi bestämmer oss för det kan det ju bara bra att ta reda på vad som verkligen hände

Vad som egentligen hände

Istället för att rusa iväg och tolka en sådan här bild utifrån våra egna fördomar så kan det vara lämpligt att kolla vad som skedde. Journalisten Jack Werner gjorde just det. Så här skrev han på sin Facebook-sida:

”Jag kollade upp storyn bakom den här bilden, tro’t eller ej. Jag mejlade fotografen, Barbara Kinney, som jobbar som Clintons kampanjfotograf. Det var hon som tog bilden, i samband med ett valmöte i Orlando den 21 september. Hillary Clinton hade gått ut i ett så kallat ”overflow room”, en sal där de som inte rymdes i den officiella lokalen för talet fick stå. Så här svarade Barbara i mejlet till mig:

– Hillary usually steps in to say hello to the folks who couldn’t fit into the main event. She said ”okay, everybody turn around and do a selfie”, and they 

Så enkelt var det. Det var inte en självupptagen skara dumma ungdomar som inte klarar av att ta en bild om inte deras ansikte fyller 45% av den. Det var en politiker som sade till sina fans: ”Låt oss ta en bild tillsammans”. Och hörrni, jag vet att vi är svaga för att sucka, pusta och stöna över yngre generation. Men kan vi åtminstone försöka kolla upp de bilder vi vill klistra över hela vår tid innan vi spikar upp dem på kyrkporten och utnämner dem till ikoniska, innan vi upphöjer ett enda nyord till det som rymmer alla de mer eller mindre påhittade problemen vi tycker oss se i samhället? Jag lovar, det är inte svårt. Ibland krävs det bara ett mejl.

Aktiva deltagare

Helt rätt av Jack Werner att det inte handlar om en fördummad ”selfie-generation”. Men jag tycker ändå att det finns något ikoniskt över bilden. En betydligt mer positiv syn på vad som hände där i rummet med Hillary är att selfien inte är ett hinder för oss att ta del av unika eller fantastiska ögonblick, utan ett sätt att visa att vi är en del av dem. Där vi tidigare fick nöja oss med att berätta att vi var på plats, som passiva åskådare, kan vi nu markera att vi är aktiva deltagare i händelser. Vi behöver inte längre överlämna huvudrollen i våra egna liv till andra, vi kan istället se till att vi syns som deltagare i nästan varje scenario.

Dessutom är det ett effektivt sätt för en politiker att skapa ett band till sin publik. ”Nu tar vi en bild tillsammans” är ett mer relevant budskap i vår tid än ”ta en bild på mig när jag står i talarstolen”. På det här sättet drar Hillary utvecklingen ännu ett steg bort från den traditionella politiken, något President Obama i hög grad gjorde under sina båda kampanjer.

En bild för vår tid

En sak är i alla fall säker, detta är en bild vi kommer att se igen och igen på konferenser de närmaste åren. Den kanske till och med kommer att ersätta den här klassikern:

På många sätt vore det befriande, men å andra sidan så kompletterar de varandra. Där vi 2005 i många fall saknade smartphones hade vi 2013 fått dem och börjat föreviga händelser. Och nu 2016 tar vi steget in i händelserna genom att förvandla bilden vi tar till en selfie. 

Så tror jag. Vad tror du?

Har du frågor och funderingar kring digital utveckling, eller betydelsen av selfies, lämna en kommentar eller mejla mig.

Om du vill att ditt företag ska bli bättre på att förstå digital utveckling eller att arbeta med digitala kanaler så kan jag hjälpa er. T.ex med en inledande workshop eller en strategi som sätter kursen. Kontakta mig för mer information