Om du har tillbringat en del tid i sociala medier så har du säkert stött på två populära poster, som båda kretsar runt en bild. Den första handlar om en vargflock på vandring och den andra visar ett brev med ett avslag som Einstein fick 1907.

Vad de har gemensamt är att de båda är falska, eller snarare fejkade.

Vargvandringen som inte hände

Bilden av vargarna är äkta i betydelsen att den verkligen visar en flock på vandring. Det som inte stämmer är beskrivningen av vad vi ser.

Här är den text som vanligtvis brukar åtfölja bilden: ”A wolf pack: the first 3 are the old or sick, they give the pace to the entire pack. If it was the other way round, they would be left behind, losing contact with the pack. In case of an ambush they would be sacrificed. Then come 5 strong ones, the front line. In the center are the rest of the pack members, then the 5 strongest following. Last is alone, the alpha. He controls everything from the rear. In that position he can see everything, decide the direction. He sees all of the pack. The pack moves according to the elders pace and help each other, watch each other.”

Enligt Snopes, en sajt helt ägnad åt att faktagranska digitala berättelser och delningar, kommer bilden från en BBC-dokumentär, Frozen planet, från 2011. I originalet beskrivs det vi ser så här: ”the ’alpha female’ led the pack and that the rest of the wolves followed in her tracks in order to save energy”. Med andra ord, hela texten om i vilken ordning de går och varför är helt falsk.

Ingen engelska för Einstein

Brevet till Einstein är om möjligt ännu mer en förfalskning. Det sägs vara ett besked från Berns Universitet 1907 om att hans ansökan om att bli assisterande professor avslagits. I det står också att hans doktorsavhandling inte bedömts som bra nog. Brevet kritiserar Einsteins numera världsberömda relativitetsteori för att vara radikal och mer konst än faktisk fysik. Enligt Snopes finns det flera ledtrådar till varför brevet är en förfalskning – språket, brevhuvudet, adressen och avsändaren.

Så här skriver Snopes: ”For starters, the letter exhibits a glaringly erroneous choice of language. The University of Bern, a school located in a country (Switzerland) where the predominant language was German, would not have sent the German-speaking Einstein, who published his academic work in German, a letter written in English. (Even today, Switzerland boasts four official languages, none of them English.) As well, the letterhead seen in this image is anachronistic, as it bears the address of what is now the Albert Einstein Center for Fundamental Physics on Sidlerstrasse and references the modern postal code for Bern (3012). But a letter written in 1907 wouldn’t use that form of address, as Sidlerstrasse was named Sternwartsstrasse prior to 1931, and Switzerland didn’t adopt their four-digit postal code system until the 1960’s. Also, there never was a dean (or professor) named Wilhelm Heinrich at the University of Bern, the circular stamp seen at the bottom of the letter has no connection to the University whatsoever, and there would be no ”Dean of Science” at the school in 1907 the Faculty of Science and the Faculty of Humanities had not yet been separated.”

Varför vi delar

De här bilderna och många andra liknande dyker regelbundet upp i sociala medier. Det är intressant att reflektera kring varför detta sker, och varför de engagerar så många. Det finns sannolikt flera orsaker till detta.

För det första, de är både positiva och upplyftande. Vargflocken agerar på ett sätt de flesta av oss vill att samhället, arbetsplatser eller vilken annan som helst social grupp ska fungera. Och tanken att vilda djur också gör så ger extra kraft – det ser ut som om beteendet att sätta gruppens intresse framför individens är ett naturligt sätt att agera.

Einstein-bilden är också upplyftande. Om någon vi betraktar som ett geni kan få ett nej så finns det hopp för oss alla. De flesta av oss råkar ut för motgångar i livet, men de blir lättare att acceptera om vi kan säga till oss själva att även stora tänkare som Einstein hade tuffa stunder.

En annan orsak till varför vi delar poster som de här är förstås för att de får oss att se bra ut – en mycket viktig anledning till varför vi delar. Enligt en undersökning från New York Times Customer Insight Group finns det fem huvudorsaker till varför vi delar:

• För att ge andra värdefullt och underhållande innehåll. 49% säger att delande ger dem möjlighet att berätta om produkter de gillar, eller påverka åsikter eller mana till handling. 
• För att definiera oss själva. 68% delar för att ge andra en bättre bild av vilka de är och vad de bryr sig om. 
• För att bygga och underhålla relationer. 78% delar information på nätet för att det ger dem möjlighet att ha kontakt med personer de annars inte skulle ha kontakt med. 
• För att förverkliga oss själva. 69% delar information för att det får dem att känna sig mer involverade i vad som händer. 
• För att sprida kunskap om rörelser eller varumärken. 84% delar för att det är ett sätt att stötta aktiviteter eller frågor som är viktiga för dem. 

Med undantag för nummer fem så är samtliga dessa orsaker till varför vargflocksbilden eller Einsteinbrevet är så populära att dela vidare.

Print the legend

Så snart någon av dessa bilder postas i sociala medier så brukar vanligtvis någon påpeka att de är fejkade. Vid det här laget är säkert ett stort antal människor medvetna om detta, men de får fortfarande många gillanden, kommentarer och vidaredelningar. I mina ögon är anledningen till detta att för många är berättelsen och känslorna viktigare än fakta.

På sätt och vis påminner detta om scenen i filmen The man who shot Liberty Valance där James Stewarts karaktär berättar vad som verkligen hände och får till svar att ”when the legend becomes the fact, we print the legend”.

På sätt och vis spelar det kanske ingen roll om vi delar fejkade berättelser om vargar eller Einstein, men faran ligger förstås i att vi också delar andra, mycket allvarligare rykten, skrönor och ren missledande propaganda – utan att för ett ögonblick ställa oss frågan om de stämmer eller inte. Ungefär som alla dessa påhittade ”notifikationer om äganderätt” som med jämna mellanrum delas på Facebook.

På senare tid har det publicerats ett par riktigt intressanta artiklar på detta tema – att sanningen är något som hamnar i bakgrunden mot att få ut en story snabbt eller gör att få maximal spridning. Katharine Viner skrev How technology disrupted the truth i Guardian, om hur media allt mer sprider rykten och ankedoter. Peter Pomerantsev skrev i Granta om att vi numera lever i ett post-fakta-samhälle, där relativism gör alla berättelser lika sanna i Why we’re post-fact. Båda är verkligt intressanta och jag rekommenderar dig verkligen att läsa dem.

En bra tumregel i sociala medier är att alltid ta ett ögonblick innan man gillar, kommenterar eller delar något för att reflektera över ifall det är sant. Eller, som i exemplen med vargflocken och Einstein, det är fejk. Den tumregeln är idag viktigare än någonsin tidigare.

Vad tycker du?

Har du delat varg-bilden eller Einstein-brevet? Spelar det någon roll om det vi delar i sociala medier är sant eller falskt? Är vi mindre källkritiska idag än tidigare?

Lämna en kommentar här nedan.

Vill du att ditt företag ska bli bättre på att arbeta med sociala medier? Jag kan hjälpa er med allt från strategi till genomförande och uppföljning. Kontakta mig direkt för mer information.