Fyra av tio svenska företag saknar en digital strategi. Och en mängd företag och styrelser tror inte att digital transformation påverkar just dem. Det grundläggande problemet är att en mängd beslutsfattare inte förstår vad den digitala utvecklingen innebär och saknar intresse för att lära det.

I ett par uppmärksammade artiklar på senare tid har Di Digital uppmärksammat hur problematisk situationen är kring digital strategi och transformation i många svenska företag. De redovisar bland annat att 42% av undersökta företag svarar nej på frågan ”Har ditt företag en tydlig strategi för hur ni ska dra fördel av digitaliseringen?” . Och 51% av de tillfrågade tror inte att digitaliseringen kräver att deras företag förändrar strategin på marknaden. Med andra ord att de kommer att kunna fortsätta göra affärer på ungefär samma sätt som de alltid gjort, eller att deras bransch kommer att fungera utifrån samma villkor som tidigare. I vissa branscher stiger den siffran ytterligare, till 53% för transport, 59% för tillverkning och hela 70% för byggverksamhet.

I styrelserummen är bristen på kunskap om möjligt ännu större. När Styrelseakademin frågade 300 styrelsemedlemmar svarade 70% av dem att deras företag saknade en digital vision. I en anslutande artikel där det konstaterades att 8 av 10 företag saknar digital kompetens i styrelsen uttalade digitaliseringsexperten Sara Öhrvall att ”på företagssidan ligger Sverige jättelångt efter”.

Till och med i branscher som Bank och Finans, där man satsat mycket på digital utveckling under en lång rad år, har man svårt att ta fram lösningar som konkurrerar med nischaktörer som Klarna, PayPal m.fl. Vilket inte minst bevisas av att i undersökningar bland yngre målgrupper svarar dessa att de lika gärna kan tänka sig att ha Google eller Apple som bank. Med Swish som lysande undantag tycks svenska banker inte ha någon större förståelse för vad dagens och morgondagens kunder betraktar som viktigt.

I en rapport från McKinsey i slutet av förra året beräknas storbankerna förlora två tredjedelar av sin vinst till fintech (finansiell teknologi)-företag som iZettle och Klarna. Orsaken till detta är att uppstickarna inte är ute efter att hota de traditionella, olönsamma delarna av verksamheten som bankkontor och kontohantering, utan istället plockar russinen ur kakan som förenklade betalningar och mellanhandspositionen inom t.ex e-handel.

Nödvändigt med kompetens i ledningen

Spelar det då verkligen roll huruvida det finns digital kompetens i ledningsgrupper och styrelser? Räcker det inte med att den kompetensen finns på andra håll i verksamheten? Nej det gör det inte, och det av flera anledningar:

• I de flesta företag fattas långsiktiga, strategiska beslut högt upp i organisationen – på lednings- eller styrelsenivå. Det spelar ingen roll om underlagen tas fram av digitalt kompetenta personer om de som i slutändan ska fatta besluten inte vet vad frågorna handlar om. I alla företag finns det alltid en begränsad mängd resurser som ska räcka till mycket. För den ledning eller styrelse som saknar digital kompetens är det lätt att ignorera sådan frågor till förmån för annat som tycks lika viktigt.
• Om den digitala kompetensen enbart finns längre ned i organisationen så är risken överhängande att dessa personer blir en slags digitala gisslan, utan verkligt mandat eller möjlighet att påverka utvecklingen.
• Bristen på kunskap kring digital utveckling i styrelse och ledningsgrupp sänder en tydlig signal till resten av organisationen om vad som är viktigt och vad som inte är det.

Allt detta sammantaget gör att företag utan digital kompetens i ledning och styrelse i högsta grad riskerar att utsättas för såväl konkreta hot mot den egna verksamheten och omvälvningar i hela branschen som orsakas av den digitala utvecklingen.

Bristen på insikt

Jag har tidigare skrivit om hur en stor del av bristen på kunskap och kompetens kring digital utveckling beror på ointresse inför den digitala transformation hela vårt samhälle håller på att genomgå. På 90-talet träffade jag högre företagsledare som menade att de inte behövde kunna använda datorer, idag tycker deras motsvarigheter att de inte behöver förstå utvecklingen av internet, sociala medier eller den snabba övergången till smartphones innebär.

För många av dem är nätet en plats för mejl, lite nyhetsläsning och där de numera sköter bankärenden. Mer än så är det inte. Sociala medier är något för ungdomar. Den utveckling som gjort företag som Amazon, Google, Apple och Facebook till giganter går dem spårlöst förbi. I den mån de e-handlar är det fortfarande enstaka böcker och kanske ett klädesplagg. Ska de handla byggvaror går de till en fysisk affär och för maten gäller den lokala butiken eller köpcentrat. Att bygghandel och mat är bland de snabbast växande delarna av e-handeln har gått dem förbi. Att digitala lösningar tar allt större plats inom hälsa, samhällsfunktioner och utbildning är heller inte något som landat i deras medvetande ännu.

När Alexander Bard pratade på Webbdagarna nyligen konstaterade han träffande att för de över 40 år det digitala något som ligger i fickan och stör. Och det är precis vad det handlar om. För många av dem som sitter i ledande positioner inom företag (och i övriga delar av samhället) är den fysiska världen där samma logik gäller som när de själva var unga den som gäller. Den digitala världen, med en logik som är helt annorlunda, är främmande för dem.

Och det största problemet vi har är att de försöker lösa utmaningarna genom att ignorera dem, eller ge sig på användarna. Lite som skolor som löser problem genom att införa ”digital detox” eller annonsbranschen som försöker lösa adblocker-problemet genom att straffa de som installerat dem.

Uber skapar en upplevelse

På senare år har företag som Uber, AirBNb, Alibaba och Amazon lyfts fram som exempel på digital transformation. Med all rätt, eftersom det finns mycket att lära av dem. De transformerar sina branscher på så många olika sätt. De saknar traditionell infrastruktur, de skapar nya anställningsformer (på gott och ont) och de visar att det går att förändra synen på en bransch eller produkt.

Ta taxibranschen som exempel. Jag hörde Taxi Stockholms marknadschef tala om sin bransch för en tid sedan, och hon beskrev taxiresan som ett lågintensitetsköp. Med andra ord, vi bryr oss inte särskilt mycket om taxin bara den dyker upp i tid och tar oss dit vi ska. Men när jag hör de som använder Uber tala om det är det plötsligt något de bryr sig om – de talar om upplevelsen, om att åka med en intressant chaufför, att det är kul att använda appen. Uber har alltså inte bara ryckt undan mattan på taxiföretag, de har även förändrat köparens förhållande till själva lösningen. När Taxi Stockholms motdrag mot detta är snyggare bilar utan taxi-skylt visar det tydligt hur lite de har förstått. Uber har förändrat själva logiken i branschen, då kan man inte kontra med ett traditionellt motdrag.

Jag hade kunnat använda AirBnB som exempel, det är i hög grad samma förändring de har genomfört i hotellbranschen. För många som tidigare valde hotell slentrianmässigt är det nu en spännande upplevelse, och något värt att prata om.

Även om omvälvningarna sker i den fysiska världen – i taxibilar och sovrum – så är det helt och hållet fråga om en digital transformation. Mycket av själva revolutionen äger rum i ett digitalt användargränssnitt, där kontrasten mot etablerade företag och gammal logik blir extremt tydlig. Och det är naivt att tro att det finns något område eller bransch där detta inte skulle kunna hända.

Vilket för oss tillbaka till bristen på kompetens inom ledning och styrelse. Hur ska man kunna identifiera vad som är ett hot eller en transformation om man inte förstår utvecklingen?

Fel att fråga efter strategi

Jag tror det är att börja i fel ända när man frågar företag om de har en tydlig strategi för digital utveckling. Dels för att det leder till en mängd felaktiga svar, dels för att premissen att de skulle kunna ha en strategi när de inte förstår problemet är orimlig.

Med felaktiga svar menar jag att många av de som svarat att de har en tydlig strategi har gjort det för att de har en mängd digitala verktyg som de använder mer eller mindre väl. Att man har CRM-system, använder sociala medier eller erbjuder e-handel betyder inte att man verkligen har förstått digital utveckling och vad som kan transformera den egna branschen. Det som gör Swish-appen så intressant är att för en gång skull har svenska storbanker tagit fram en digital lösning på ett konkret problem som faktiskt gör kundernas liv lättare. Inte konstigt att den har laddats ned så ofta och är så omtyckt. Jämför detta med Taxi Stockholm, som också har en app – men den har uppenbarligen inte hjälpt dem det minsta i kampen mot Uber. Det gäller att förstå vari utmaningen mot din bransch verkligen ligger.

Och däri ligger svaret till varför en strategi för digital utveckling inte är det första steget för majoriteten av svenska företag. Det handlar istället om att få upp digital frågor på dagordningen i ledningsgrupper och styrelser. Om man inte förstår i hur hög grad vårt samhälle håller på att förändras av den digitala revolutionen kommer man omöjligt att kunna ta fram vare sig en strategi eller fatta konkreta beslut högst upp i organisationen.

Eller sagt mer konkret: Alla företags ledningsgrupper och styrelser borde utbildas i digital utveckling. De behöver lära sig exakt hur omfattande den digitala dimensionen är i alla delar av samhället. De måste syna närmare vilka utmaningar som deras företag kan ställas inför på grund av digital transformation. Inte baserat på den logik de är vana att använda, utan på de genomgripande förändringar som faktiskt inträffat i flera branscher redan.

Om du sitter i en ledningsgrupp eller i en styrelse – ta upp detta idag. Om du kan påverka en ledningsgrupp eller styrelse – försök få dem att adressera de här frågorna så snart som möjligt. Problemen kommer inte att försvinna eller utvecklingen att vända tillbaka.

 

Har du frågor om digital utveckling eller transformation, lämna en kommentar här nedan eller mejla mig. Ifall du vill ha hjälp med utbildningar eller workshops för ditt företag kring digital förändring och möjligheter, kontakta mig direkt.

 

Bildkälla: Gareth Simpson, Question mark squircle