En av årets digitala höjdpunkter inträffade i förra veckan när rapporten Svenskarna och Internet 2015 släpptes. Jag har gått igenom den och har ett antal reflektioner, främst ur ett företagsperspektiv.

Att det finns ett stort intresse för digital utveckling visade sig inte minst i att IIS (@stiftelsen) som står bakom rapporten fick byta till en större lokal när rapporten släpptes, och det visades även via live-streaming. Det är en matig och mycket intressant rapport som kan användas på ett flertal sätt. Här har jag enbart gjort en första överflygning, och hittat en del saker jag tycker är relevanta, främst ur ett företagsperspektiv.

Internet fortsätter öka

Även om tillväxten planar ut är det nu ett faktum att nätet har en stark ställning och blir allt viktigare i de flesta sammanhang. Av svenskar i åldern 8-55 år är det över 95% som använder internet. Sett över hela befolkningen har 90% tillgång till bredband hemma. En siffra som uppmärksammats mycket är att 67% av alla 2-åringar har surfat.

Även om 53% av svenskarna har tillgång till dator + smartphone och/eller mobil är det främst i mobilen som ökningen sker. Av de undersökta har 97% en mobil (och 77% har en smartphone). Över hälften av svenskar upp till 55 surfar i mobilen dagligen. Den genomsnittlig tiden vi surfar via mobilen har ökat med nästan 3h sedan 2012, utan att egentligen sjunka någon annanstans.

Bara 1% av svenskarna surfar endast med mobilen. I stora delar av världen är det tvärtom, där är mobilen det enda sättet att få tillgång till nätet. Nu när mobilen är drivande för internetutvecklingen tror jag fler och fler svenskar kommer att bara surfa med den.

Viktigt för företag att tänka på: Internet har nu så pass stort genomslag att det är tveksamt om det finns någon målgrupp där nätet inte är viktigt. Och det är i mobilen som tillväxt och utveckling sker, vilket påverkar allt från val av sajter och appar till hur innehåll utformas och att förbättra möjligheterna för kunder att handla i mobilen. 

Mindre poster, mer kommentarer

En intressant observation som Emanuel Karlsten gjorde vid rapportsläppet är att vi skapar och delar allt mindre eget innehåll. Istället delar vi andras innehåll och framför allt kommenterar och gillar vi det som andra skapat. En klart vikande trend syns t.ex i bloggandet, som tidigare framför allt unga kvinnor ägnade sig åt. Något som skulle vara intressant att höra mer om är ifall bilder/filmer på Instagram/Snapchat/Vine också räknas som att skapa innehåll – vilket jag tycker det borde. I så fall är det inte så mycket en minskning som en förflyttning, och att visuella sociala kanaler blir populärare är en allmän trend.

Viktigt för företag att tänka på: Om det nu är så att innehållsproduktionen bland svenskarna i allmänhet minskar så ökar det förstås möjligheten att få genomslag för eget innehåll. Men här är kvalitet och målgruppsanpassning avgörande. Det finns ett överflöd av innehåll redan, och bara det som verkligen talar till målgruppen har en möjlighet att nå fram.

Sociala medier

Avsnittet om sociala medier har redan varit tillgängligt en tid, och flera har skrivit grundligt om det – t.ex Social by Default och Emanuel Karlsten. Några reflektioner dock:

Att Snapchat gått som en raket in i svenskt sociala medier-användande är uppenbart, idag finns 21% av användarna där. Facebook är fortfarande klart dominerande, 70% använder det. Och av dem är nästan hälften inne dagligen. Detta stämmer väl inpå de siffror Facebook själva presenterade nyligen om deras globala utveckling.

Instagram fortsätter också att öka, och är nu uppe i 40% av användarna.

När det gäller Twitter och LinkedIn, två nätverk som brukar framhållas som relevanta inte minst för B2B-företag så ligger båda på 22% av användarna. Men båda brottas med problemet att de har få regelbundna användare. Särskilt LinkedIn har en utmaning här med bara 2% dagliga användare. Jag har skrivit mer om detta här. Den här bilden visar problemet:

Viktigt för företag att tänka på: Facebook är fortfarande en viktig del i svenskarnas sociala medier-tillvaro. Andra nätverk som Snapchat och Instagram betyder mer för fr.a ungdomar, men det betyder inte att de lämnar Facebook. Det blir allt vanligare att vi använder flera sociala kanaler. Därmed blir målgruppsanalysen ännu viktigare, att verkligen förstå var din målgrupp finns och i vilken utsträckning. Både Twitter och LinkedIn kan vara mycket relevanta för företag i flera branscher, och under det kommande året tror jag vi kommer att se en tydlig ökning av daglig användning på i varje fall LinkedIn.

Medievanor

Filmtittandet går upp rejält, sannolikt beroende på bättre kvalitet på mobilsurf och nätverk. 70% tittar på film och video på nätet, 45% varje vecka och 17% dagligen. 40% av de som tittar betalar för det.

TV-play-tjänster tittar 67% av användarna på. Netflix dominerar köpt streaming med 28%, och allra mest används tjänsten av 26-35-åringar där nästan hälften tittar (47%).

Fildelning fortsätter nedåt, bara 18% av internetanvändare använder det. Istället är det sannolikt en kombination av Netflix och Ful-streamingsajter som tagit över. För de flesta är det alltså inte ägandet eller det olagliga som vat centralt, utan enkelheten i åtkomsten.

Traditionella medier som TV, radio och tidningar är fortsatt starka, även om plattformen vi konsumerar dem på i allt högre grad är nätet. T.ex så läser 76% av användarna dagstidningar på nätet.

Viktigt för företag: Att traditionella medier fortfarande är en så stor källa till information och opinionsbildning gör att PR-arbetet förblir viktigt. Men precis som andra intressenter söker journalister och beslutsfattare i högre grad relevant kunskap via sök och socialt. Att arbeta med konvergerande innehåll, alltså samma innehåll i grunden men uttaget på olika sätt i köpt, ägd och förtjänad media, blir allt viktigare. En annan viktig insikt är att traditionell annonsering på medieplattformar, som banners och annat snabbt förlorar sin betydelse på grund av adblockers och det utbredda annonsfusket. Apropå den minskande fildelningen skulle jag vilja påstå att det finns en generell läxa att lära här – erbjud enkla och smidiga alternativ för konsumenterna att handla via. Det är gamla affärsmodeller och höga trösklar som leder till fenomen som fildelning för de flesta.

Politik

69% av befolkningen använde nätet för att informera sig inför valet 2014. Av traditionella media ansågs TV vara det viktigaste, följt av dagstidningar.

Under rapportsläppet var det många som uppmärksammade att Text-TV ansågs som en viktigare källa till information än Twitter. För att sätta detta i ett sammanhang så handlade frågan om var man hämtade information inför valet. Twitter är en smal kanal och mycket få svenskar använder den för informationsinhämtning. Om man däremot skulle titta på Twitter som påverkanskanal tror jag siffrorna skulle bli betydligt högre, det finns en stor närvaro av politiker och journalister. pgaViktigt att komma ihåg att detta handlar om information i allmänhet. För politiker och media är Twitter en mycket viktig kanal.

Viktigt för företag: Även om nätet blir allt viktigare utspelar sig fortfarande många opinionsfrågor i traditionella media och det är viktigt att ha kompetens och kunskap för detta. Och samtidigt förstå att Twitter verkligen har betydelse på detta område.

Säkerhet

I genomsnitt har svensken 10 lösenord att hålla reda på. Och 36% använder samma på flera ställen. 59% byter sällan eller aldrig. Med tanke på hur sårbar vår information är på nätet, och hur många som vill åt den behöver vi bli bättre på säkerhet under 2016.

Viktigt för företag att tänka på: medvetenheten om digital säkerhet varierar mycket, både hos kunder och medarbetare. Samtidigt ökar olika typer av cyberbrott. Det finns all anledning att hitta bra och effektiva rutiner för påloggning och annat.

E-boken

Något som verkligen förvånar mig är hur svårt det är för e-boken att slå igenom. Svenskarna lägger i snitt 3.2 timmar i veckan på att läsa pappersböcker, men bara 0.3 timmar på e-böcker. Och den siffran är konstant över åldersgrupperna, så inget tyder på att unga är mer intresserade av e-böcker.

Kunskapsluckor

En intressant sak som undersökningen visade är att fler svenskar (63%) vet vad en hashtag är än en tweet (53%) eller en podd (55%). Det är en förvånansvärt stor siffra på hashtag, men jag är förvånad att inte ännu fler vet vad en podd är med tanke på hur många poddar det finns.

Viktigt för företag att tänka på: Beroende på vilken målgrupp man har kan det fortfarande vara så att för längre och mer ingående läsning är trycksaker som kundtidningar bättre än digital information.

Viktigt för företag att tänka på: Att så många känner till hashtags är positivt eftersom användandet av dem på t.ex Twitter och Instagram är viktigt. Det kan dock vara värt att reflektera över att 26% säger sig inte alls känna till vad en podd är för något, och 19% vet det på ett ungefär. Många företag verkar se podden som en möjlighet att nå fram med sitt innehåll, men då gäller det nog fortfarande att utbilda målgruppen i vad en podd är och var man hittar den.

Till sist

Det finns som sagt massor med intressant information i undersökningen, och den är väl värd din tid att titta närmare på. Du kan även se filmen från rapportsläppet med Pamela Davidson, ansvarig för undersökningen på IIS, och Emanuel Karlsten, journalist med fokus på det digitala och sociala.

Här hittar du även deras presentationer. IIS har även gjort en infograf med några av de viktigaste resultaten: