Content marketing är väl ingenting nytt?

En vanlig reaktion när jag är ute och pratar content marketing är “Det där är väl inget nytt, det gjorde vi redan för x antal år sedan…”. Samma typ av diskussion brukar dyka upp i olika sociala kanaler, och när den häromdagen kom i en post på LinkedIn fick jag anledning att lyfta det i en post.

Två kommunikatörer, för övrigt tidigare kollegor till mig, Staffan Thorsell och Magnus Johansson, kom med ett par olika frågor och med deras tillstånd återger jag dem här:

Staffan började med att ställa frågan “Vad är skillnaden på content och det som vi hållit på med i kundtidningar och i caseberättelser på hemsidor i över tio år?”. Magnus hakade på och frågade “Redan runt 2000 snackades det mycket ”content is king” ofta med hänvisning till Jacob Nielsen. Vad har hänt sedan dess? Hur och varför kom begreppet Content marketing in i bilden? Och vad har tillkommit sedan ”Content is king’s” dagar?”

Därefter avrundade Staffan med att konstatera: “Om jag ”får främmande” kan det hända att jag bjuder på en bit kaka. ”Får det lov att vara en bit kaka?” Blir samma kaka något nytt om jag istället provar ”Får det lov att vara en bit cake?”. Kommunikation handlar om mycket, mycket enkla saker: Berätta något på ett originellt sätt. Ljug inte. Var inkännande. Älska människor och det som berör dem. Allt annat är skitsnack, och det borde vi så kallade kommunikationsexperter INTE syssla med”.

Detta är bra frågor och reflektioner. Jag vill ge min syn på dem, och tänker utgå från tre konkreta frågor:

  • Hur och varför kom content marketing in i bilden?
  • Vad är skillnaden mellan content marketing och arbetet med t.ex kundtidningar och case på webbplatser?
  • Är content fortfarande kung?

Hur och varför kom content marketing in i bilden?

Begreppet content marketing myntades av Joe Pulizzi år 2001. Joe är även mannen bakom Content Marketing Institute. Andra närliggande begrepp är Inbound marketing som HubSpot kommit på och Permission marketing som Seth Godin definierade 1999. De utgår alla tre från idén att marknadsföring blir mer effektiv om den ger ett värde till målgruppen, snarare än att försöka distrahera eller störa den med olika budskap. I sin term har Joe Pulizzi valt att sätta fokus på att värdet sker i form av innehåll – content marketing.

Nyhetsbrev

Vill du ha alla poster från staunstrup.se i ett enda nyhetsbrev varje vecka? Fyll i din e-postadress så kommer det raka vägen till inkorgen.

Under de senaste sex-sju åren har begreppet blivit allt mer populärt. Detta har mycket att göra med att nätet blivit en allt mer central del av vår tillvaro, parat med att effektiviteten i traditionell marknadsföring, främst reklam, fortsätter att minska. Både konsumenter och B2B-köpare söker allt mer information själva, när de vill, och värdeskapande innehåll har blivit ett mer effektivt sätt att komma in tidigt i deras köpresa och försöka påverka dem.

Det finns en mycket intressant film om framväxten av content marketing:

Vad är skillnaden mellan content marketing och arbetet med t.ex kundtidningar och case på webbplatser?

Att producera innehåll som är intressant och relevant för en målgrupp är långt ifrån nytt. Några tidiga exempel som brukar framhållas är John Deere, med sin kundtidning the Furrow från 1895 och Michelinguiden från 1900. I Sverige har företag som ICA, Ericsson och Arla också arbetat med värdeskapande innehåll sedan länge.

1897_Furrow_Front_Page_1897

Den här sortens innehåll har länge beskrivits som t.ex redaktionell kommunikation och använts i kundtidningar och på webbplatser. Det har mer gemensamt med journalistiskt, redaktionellt innehåll än med säljstödjande material som broschyrer, faktablad, direktreklam, reklamfilmer och banners.

Det är här som Staffan, Magnus och alla de andra som säger “detta är inget nytt” känner igen sig. Och de har helt rätt – värdeskapande innehåll har som sagt funnits i över 100 år. Och som Staffan konstaterar – att kalla en kaka för en cake förändrar inte i grunden vad det är.

Så på vilket sätt är content marketing annorlunda än det här?

Det som framför allt har lett till att content marketing är så omtalat idag är att omvärlden förändrats. Det som tidigare kallades redaktionell kommunikation var under lång tid en marginell del av marknadsföring/kommunikation sett i relation till vad som har lagts i form av tid och pengar på andra marknadsföringmetoder – reklam i olika medier, sponsring, konferenser eller vad det nu har varit. Även det som gjorts eller görs på nätet har i hög grad bestått av ett gammalmodigt fokus på att pusha ut störande budskap. För hur kreativa dessa budskap än har varit har metoden för dem i hög grad bestått av att få oss att sluta göra det vi gör och istället lyssna på dem.

Problemet är bara att detta fungerar mindre och mindre bra – om det nu någonsin har fungerat bra. Och våra tänkta mottagare blir allt bättre på att undvika de här budskapen, i allt från att byta kanal på TV:n när reklamen kommer till att installera adblockers. Om vi kombinerar denna utveckling med det faktum att hela medielandskapet befinner sig i en total transformation sedan minst 10 år så är det inte konstigt att värdet av traditionell marknadsföring ifrågasätts, inte minst i styrelserummen.

Relevant och värdeskapande innehåll, däremot, är våra målgrupper beredda att interagera med. Och vi kan leverera det till dem i kanaler där de redan befinner sig, via sök, socialt, native, och på det sättet bjuda in dem till våra egna kanaler – oavsett om dessa är digitala eller analoga. Därför är det inte så konstigt att många har omfamnat content marketing som en form av marknadsföring som fungerar.

”Content marketing is all the marketing that’s left” som Seth Godin konstaterade redan 2008.

När Staffan säger ”Berätta något på ett originellt sätt. Ljug inte. Var inkännande. Älska människor och det som berör dem.” så ger han receptet för den enda form av marknadsföring som har en framtid. Den som ser människorna man försöker nå fram till, som lägger tid på att förstå deras utmaningar och möjligheter, som gör sitt bästa för att ge dem kunskap och svar som har ett verkligt värde. Content marketing med andra ord.

Det är fortfarande så att traditionell marknadsföring för den största delen av marknadsbudgeten i de flesta företag idag, oavsett var i världen de befinner sig. Men detta beror i hög grad på att det finns en fungerande struktur kring att göra så, en struktur som både marknadsförare och byråer känner igen sig i och försöker upprätthålla. Jag tror att många aktiviteter inom traditionell kommer att leva kvar i en eller annan form, men dagens metod av att tvinga ett budskap på mottagaren och störa denne kommer inte att överleva länge till.

Så nej, content marketing är inget nytt – däremot har det framtiden för sig.

En definition av content marketing

En annan skillnad mellan redaktionell kommunikation från förr och dagens content marketing ligger i hur arbetet utförs. Själva innehållet tas ofta fram på samma sätt som tidigare, men content marketing är en mer genomarbetad metodik.

När Joakim Arhammar och jag skrev vår bok Content marketing för alla tog vi fram en definition av vad content marketing är:

”Content marketing är ett arbetssätt för att förändra målgruppens beteende genom att ge tillgång till värdeskapande innehåll på företagets egna plattformar. Innehållet sprids främst i egna kanaler, men kan även marknadsföras via köpta och förtjänade medier. Innehållet ska vara relevant och värdefullt ur målgruppens perspektiv, och inte fokusera på att sälja eller beskriva produkter. Arbetet med content marketing ska pågå kontinuerligt under en längre tid, utgå ifrån förutbestämda mål och följas upp regelbundet.”

Om vi bryter ned den definiton i några punkter så ser det ut så här:

  • Content marketing är ett arbetssätt – det är inte en taktik eller en aktivitet.  
  • Det ska finnas en tydlig målgrupp. Innehållet som produceras ska upplevas som relevant och värdefullt av den målgruppen. För att kunna leverera sådant innehåll måste du först analysera och lära känna din målgrupp.
  • Innehållet ska finnas i kanaler (plattformar) som du äger. Därifrån kan du ta ut det i köpt media (reklam) eller förtjänad media (PR). Men de egna kanalerna utgör alltid stommen.  
  • Innehållet är inte utformat som säljmaterial eller produktbeskrivningar,även om slutmålet förstås är ett genomfört köp. Istället ska innehållet ta avstamp i målgruppens behov och du ska kunna visa hur du kan lösa deras problem och erbjuda nya möjligheter. Syftet är att komma in så tidigt som möjligt i kundens köpresa, för att erövra positionen som en trovärdig rådgivare och partner.
  • Content marketing är ett långsiktigt arbete, inte en tidsbegränsad kampanj eller ett projekt som ska leverera resultat snabbt.
  • Du mäter allt du gör i content marketing, både vad du åstadkommer och hur effektiva kanalerna och formaten är.

Skillnaden mellan det arbete med värdeskapande innehåll som bedrivits så länge och content marketing ligger alltså inte hur och varför själva innehållet tas fram utan mer i att det sätts in i en metod för att nå en tydligt definierad målgrupp och påverka denna i deras köpprocess.

Detta är en viktig skillnad. Av flera orsaker.

Jag vill peka på tre områden där content marketing skiljer sig från redaktionell kommunikation:

Tydligare koppling till affärsmål

Content marketing kan användas i flera syften, från varumärkesbyggande till försäljning, men när det görs rätt finns det alltid en tydlig koppling till affärsmål. Och det finns en sammankoppling mellan marknadsföring och försäljning, t.ex via lead generation.

Kravet på mätbarhet i allt som görs

Redaktionell kommunikation gjordes ofta på rätt vaga grunder, det beskrevs som varumärkes- och relationsbyggande. Vad som ofta saknades var en strukturerad syn på målgruppens köpresa eller tydliga mål som kan brytas ned i mätpunkter. Bägge delarna ingår i content marketing.

Större fokus på distributionen – alltså hur innehållet når fram målgruppen

I content marketing är distributionen en integrerad del, via köpta, ägda och förtjänade medier. Detta påverkar såväl genomslag som effektivitet och produktion. Där redaktionell kommunikation var hänvisad till kundtidningar, enstaka delar av en webbplats eller film kan vi nu använda det systematiskt och integrerat i flera delar av marknadsföringen.

Vilket för oss över till den sista frågan:

Är content fortfarande kung?

Det korta svaret på den frågan är nej. Här kommer det längre svaret:

Innehåll är förstås centralt för innehållsmarknadsföring, men en rad andra saker är minst lika viktiga. Distribution är som sagt en av dem.

För några år sedan var det mycket lättare att enbart lägga tid och kraft på att ta fram kvalitativt innehåll, publicera det i egna kanaler och hålla tummarna för att målgruppen skulle hitta dit via sök eller social delning. Det var inte så effektivt, men det fanns en tillräckligt stor chans att lyckas för att det skulle forma synen på content marketing. Så uttrycket ”content is king” fick leva kvar ett tag till.

Idag håller alla dina konkurrenter på med content marketing också. Den totala mängden av innehåll är så omfattande att risken är överhängande att ditt inte blir funnet av en relevant målgrupp om du inte arbetar aktivt med det. Det går alltså att argumentera lika övertygande för att distribution är kung eller drottning.

Kontext, alltså var och i vilka sammanhang innehållet används, brukar också lyftas fram som en kunglighet. Inte minst i en tid när vi konsumerar alltmer innehåll via smartphones medan vi är i rörelse.

I den mån vi någonsin har kunnat tala om en monarki där innehåll regerade så är en betydligt sannare bild idag en grupp av makthavare som stödjer varandra för att få genomslag. Välkommen till content-republiken!

Så vad betyder allt det här?

Mitt svar på frågan “Detta är väl inte nytt?” blir alltså så här:

Nej, inte om du menar hur och på vilket sätt innehållet som används i content marketing produceras. Och där är de tumregler Staffan kom med utmärkta: “Kommunikation handlar om mycket, mycket enkla saker: Berätta något på ett originellt sätt. Ljug inte. Var inkännande. Älska människor och det som berör dem.”

Content marketing som metodik har däremot utvecklats bortom redaktionell kommunikation. Och den fortsätter att utvecklas hela tiden, i takt med att vi lär oss mer om hur vi kan använda den och i vilka sammanhang.  Och det är egentligen det som är det centrala i frågan “Vad är content marketing?”

Idag är det en metod för att bearbeta en definierad målgrupp på ett långsiktigt, mätbart sätt med värdeskapande innehåll som distribueras i kanaler och format som målgruppen är beredd att ta emot det i.

Framöver tror jag att ordet content kommer att försvinna från begreppet, istället kommer vi enbart att tala om marknadsföring. Metodiken att leverera innehåll som är relevant för målgruppen är det som kommer att gälla för all form av marknadsföring och kommunikation. På så sätt hade Seth Godin helt rätt när han talade om content marketing som den enda formen av marknadsföring som kommer att överleva. Och när Staffan säger ”Allt annat är skitsnack, och det borde vi så kallade kommunikationsexperter INTE syssla med” så håller jag helt med honom om att starka och äkta berättelser är det bästa sättet att nå fram till en målgrupp under förutsättning att de är relevanta.

Punkt. Om du har hängt med ända hit, varmt tack! Fortsätt gärna att diskutera med mig här, på LinkedIn, eller var du nu föredrar. Som belöning kommer här en gif med katter och ljussablar:

Om ditt företag vill komma igång med content marketing, eller förbättra det ni redan gör, så kan jag hjälpa er. Med allt från strategi till genomförande och uppföljning. Kontakta mig direkt så berättar jag mer.

Bildkällor: Guide Michelin och John Deere.

16 kommentarer på Content marketing är väl ingenting nytt?

  1. Utmärkt postning som alltid, Pontus.

    Jag tar mig friheten att addera till diskussionen från mitt perspektiv som före detta PR-rådgivare.

    Inom PR-världen har redaktionell kommunikation alltid funnits med en stark närvaro. Många yrkesverksamma PR-rådgivare, pressansvariga, informatörer och kommunikatörer är också före detta journalister.

    Under massmediernas storhetstid blev också skapandet av publicitet en av hörnstenarna inom yrket och än idag förknippar många PR med att skapa redaktionell synlighet, även om de flesta informatörer på olika kommnuikationsavdelningar jobbar betydligt mer med andra saker än att prata med journalister. istället har de ägnat merparten av sin tid åt att kommunicera med olika intressenter och att skriva olika typer av företagsspecifika texter.

    Har då informatörer/kommunikatörer i alla tider sysslat med ”content marketing”?

    I betydelsen ”redaktionell kommunikation” skulle jag svara ”ja”. Men jag ser fler skillnader än likheter mellan just ”redaktionell kommunikation” och det vi idag menar när vi säger ”content marketing”.

    En avgörande skillnad är att företagstexter före år 2000 alltid skulle skrivas journalistiskt. Och vad betyder det? Jo, en disposition som bygger på så kallad ”fallande nyhetsvärdering”, vilket betyder att nyhetstexter byggs med det allra viktigaste först och det oviktigaste sist.

    Det är därför som 99% av alla pressmeddelanden än idag avslutas med den otroligt värdelösa CTAn, ”för mer information, vänligen kontakta …”.

    Inom content marketing idag vet vi att de som läser till slutet ska belönas och att vi behöver strukturera innehållet på ett sätt som påminner mer om storytelling, retorisk framställning och klassisk dramaturgi – snarare än att stapla nyhetsvärden i fallande ordning.

    Vidare vet vi inom content marketing att Google är alla organisationers egentliga förstasida. Och vi vet att extremt få människor söker på nyheter; om vi vet vad vi ska söka efter, då är det ju inte riktigt en nyhet längre. Istället vet vi att människor söker efter kunskap och lösningar, så självklart strukturerar och presenterar vi oftare den typen av innehåll.

    En idé om varför ”evergreen content” är så viktigt skulle aldrig ens dyka upp i en nyhetsdriven kommunikatörs sinnevärld. Evergreen content är ju raka antitesen till vad som konstituerar en nyhet.

    Vidare så har ”nyhetsmänniskan” en invand idé om att dennes arbete slutar vid publicering. Detta vore helt otänkbart barockt för oss som arbetar med content marketing; för oss är det då arbetet startar.

    Så, jag förstår (och hör) ofta de invändningar mot content marketing som du så förtjänsfullt lyfter fram i postningen — och jag förstår vad de menar. Att arbeta med redaktionell kommunikation är inget nytt.

    Men jag vill inte sätta ett likhetstecken mellan det redaktionella och det vi idag menar när vi pratar om content marketing. Det är helt enkelt för stora fundamentala skillnader!

    Ett bra och viktigt inlägg du tar upp, Pontus! Det är bra att vi pratar om det här, tycker jag. Hoppas också att denna (något långa) kommentar tillförde en dimension till en redan grym postning.

    • admin säger:

      Tack för mycket kloka synpunkter Jerry. Jag håller med dig om att man inte kan sätta likhetstecken mellan redaktionell kommunikation och content marketing, och du beskriver klockrent varför det är så. Företeelsen evergreen content var som du skriver en otänkbarhet tidigare. Nödvändigheten av genomtänkt distribution en annan. Där jag ville lyfta parallellerna, för att undvika att ge intrycket av att jag ser content marketing som någonting helt nytt, var i produktionen av innehåll gentemot annat marknadsföringsmaterial.
      Jag uppskattar att du tar dig tid att tillföra bra och relevanta tankar i denna fråga som ständigt tycks dyka upp. Trevlig kväll, Pontus

  2. Staffan säger:

    Jag orkade läsa alltihop😉! Visst har mätbarhet och klickanalyser blivit viktigare och jag har den största respekt för din kunskap. Men vi får nog vara överens om att inte vara helt överens. Det låter fräckt att kalla innehåll för content och så hoppas man att kunden går på att man är något nytt på spåren och att ingen ”synar bluffen”. Men kommunikation handlar som sagt om mycket enklare saker. Det hör till med referenser och citat, jag väljer en amerikansk skribent: Be unpredictable, be real, be interesting. Tell a good story.

    • admin säger:

      Nu får du nog utveckla vari du tycker att det ligger en bluff. På engelska blir ju innehåll just content, och det faktum att vi använder en engelsk term istället för en svensk innebär väl inte att vi luras?

  3. Bara en kort reflektion från en copywriter. Ordet content har två betydelser; innehåll och nöjd. Avsändaren bör väl försöka lyckas med båda?

  4. Evelina Berg säger:

    Jag skriver detta som utomstående. Jag har en pol mag med specialisering på utredningsmetodik men är en nyfiken själ.

    Det som gnager när jag läser din text handlar främst om tolkningen av värde. Det som ska särskilja content marketing från content is king sägs vara att content marketing är vördeskapande – men värde är ett begrepp med flera tolkningar. Content marketingideologin upplever jag försöker att patentera en definition av vad värde är och bör vara genom att skapa kategoriseringarna ‘bra’ och ‘dåligt’ värde. Bra värde handlar om att kunden ska ha nått någon slags insikt som lockar till köp, dåligt värde handlar om att företaget skapar innehåll som lovar mer än de kan hålla (vilket också kan generera köp meningen alltid kundnöjdhet).
    Att mätbarheten sedan är det som ska skilja agnarna från vetet stället jag mig frågande till. Det som är svårast att mäta är ju nämligen det som alla helst av allt vill fånga – kvalitet. Mått fångar sällan det, särskilt inte när de kombineras med mest = bäst. När allt ska mätas råkar man ut för det som i andra sammanhang kallas för ”utvärderingsmonstret”. För vad är det egentligen vi mäter – och varför? Framför all, mäter vi det vi säger oss mäta? Är det överhuvudtaget mätbart, eller måste det fångas på andra sätt?
    Bara mina hastiga funderingar.

    Allt gott,
    Evelina

    • admin säger:

      Hej Evelina, tack för att du kommenterar. Låt mig ta dina synpunkter en i taget:
      1. Jag ställer inte content marketing mot ”content is king”. Det senare är ett begrepp som existerat länge och som det ligger mycket sanning i. Vad jag säger är att det idag inte längre räcker med att ta fram bra innehåll för att nå framgång, det är minst lika viktigt att sprida det via kanaler målgruppen finns i.
      2. Content marketing är inte en ideologi, det är en metod. Den försöker sig inte på att förklara världen eller ett förhållningssätt till världen, utan är ett arbetssätt för att påverka beteenden (precis som all marknadsföring).
      3. Content marketing försöker inte patentera en definition av vad värde är. Vad det gör, i min och Joakims definition, är att säga att innehållet måste leverera ett verkligt värde till målgruppen. Som att t.ex hjälpa dem lösa problem, se möjligheter, bli bättre på något osv.
      4. Jag känner inte igen resonemanget om ”bra” eller ”dåligt” värde – kan du utveckla var du tycker dig se det?
      5. Själva poängen med mätbart är ju just att skilja agnar från vetet på olika sätt. I betydelsen att kunna se om de aktiviteter vi gör leder till goda resultat, om vi levererar kvalitet och gör det på ett effektivt sätt.
      6. Mest = bäst är inte heller ett resonemang jag känner igen. Jag brukar snarare hävda motsatsen, åtminstone när det gäller produktion av innehåll.
      7. Jag kan inte uttala mig om utvärderingsmonstret i andra sammanhang, men i marknadsföring måste vi mäta det vi gör för att veta om vi når de mål och resultat vi satt upp. Jag förstår inte hur vi ska kunna veta det annars? Om du har förslag på andra sätt vi kan fånga detta så vill jag gärna höra dem.
      Tack än en gång för dina reflektioner, mycket intressanta.
      /Pontus

  5. Staffan säger:

    Nej, självklart inte, att börja kalla ”innehåll” för ”content” i kommunikationssammanhang och säga det lite högre och oftare är helt lugnt med mig. Det handlar väl bara om fränare paketering, inga problem. Bluffen (visst, kanske ett starkt ord) ligger mer i att presentera det som något nytt. Det är uttryck som ”idag är det bara content som gäller” och kungörelser som att man nu som leverantör – ”TILL SKILLNAD FRÅN FÖRUT” (!) – behöver fundera på sin målgrupp, anpassa innehållet efter kanalen, berätta något som betyder något för mottagaren och mäta, som får mig att undra när kunden ska upptäcka att man bara skiner en massa starkt ljus i ögonen på dem. Men allt är ok, alla får göra som de vill. ”To each his own”, som det heter. Det bara slår mig att när jag dör vill jag nog tro att det var kvaliteten, berättelsen och människorna som alltid gjorde skillnad, inte speglarna och rökridåerna. Allt gott/S

    • admin säger:

      Staffan, jag håller med dig om att det inte är korrekt att hävda att målgruppsanalys mm skulle vara något nytt. Vad jag däremot tycker är att content marketing har satt större fokus på målgruppens betydelse, och att innehållet måste utgå från dess behov. Sedan har förändrade beteenden pga ökad digital betydelse också haft en stor påverkan. Detta är inga speglar eller rökridåer, och det är i än högre grad människorna och starka berättelser som står i fokus. Tack för bra reflektioner!

  6. Grymma diskussioner — och välbehövliga.

    En grej jag håller med om är att många kundtidningsbyråer har brandat om sig till content marketing-byråer och i många fall handlar det bara om att strö lite glitter över en ”uråldrig” företeelse.

    Jag håller även med belackarna om att principerna för vad som är god kommunikation knappast har förändrats. En god historia, förmågan att lyssna, det självklara i att anpassa budskap efter format och mål etc.

    För att ytterligare krångla till det skulle jag hävda att CM är ett sätt att betona för företag att bloggformatet inte alls är dött och dammigt. En serie välpositionerade expertartiklar kan rita om hela online-kartan för en avgränsad bransch.

    Det är också med en viss skadeglädje jag läser, erkänner jag. Mitt ursprungsgebit, PR, föddes med Edward Bernays i USA under tidigt 1900-tal och detta yrke har inte kunnat enas om en definition sedan dess. PR har inte ens lyckats skapa särskilt bra PR för sig själv som bransch, detta då då många betraktar allt som har med PR att göra som mysko.

    Vi älskar våra buzzwords, antar jag. När ‘sociala medier’ dök upp som begrepp argumenterade jag för att vi skulle kalla det för ‘nya medier’ istället. För telefon och epost är väl sociala medium (men inte en del av det vi menar när vi säger ‘sociala medier’)? Jag fick inte direkt gehör för det förslaget, haha!

    • admin säger:

      Bra reflektioner Jerry! Jag håller med dig om allt detta, och det är en relevant jämförelse med PR-industrins utmaningar. Och att vi håller hårt i buzzwords är sant. Kanske tiden nu börjar bli mogen att gå ifrån det alltmer fragmentariserade konceptet sociala medier!

  7. Mycket bra inlägg och spännande och bra kommentarer. Visst, det har alltid varit så att riktigt bra innehåll anpassat till målgruppen varit. Men den största skillnaden nu som jag ser det är den brutala konkurrensen. Människor väljer numera i mycket större utsträckning själva vilket innehåll de vill ta till sig så det går inte längre att komma undan med halvtaffligt content.

    • admin säger:

      Bra inspel Joakim, konsumenters och andras möjlighet att själva välja vilket innehåll de ska spendera tid med är en enorm förändring.

  8. Kul att konstatera att ditt sätt att resonera och beskriva den nya kartan är närmast identisk med mitt eget, t ex att content tidigare var något man kunde syssla med lite vid sidan om, en perifer del av marknadsbudgeten – idag måste den vara central.
    Jag brukar själv lite förenklat förklara skillnaden mellan då och nu med att CM är redaktionell kommunikation i ett digitalt landskap – vilket ställer helt andra krav, eftersom digitaliseringen har fört med sig ett paradigmskifte som i grunden har förändrat våra beteenden och därmed den grundläggande kommunikationsmodellen. Förr kunde vi inte strunta i avsändarna, de hade makten och tutade ut sina budskap till sina definierade målgrupper. Idag är det kunden som har makten över informationen – och kan därför strunta i alla avsändare och istället söka och finna det innehåll hen är ute efter, var, när och hur hen vill. Allt är m a o upp-och-ner jämfört med tidigare. Den insikten tycker jag är kärnan i content marketing.
    Slutligen: att vara ute och förklara grunderna för CM är fortfarande angeläget. Begreppet används vitt och brett för allt möjligt och förvirringen är fortfarande stor. Nu senast i morse läste jag i Di att Mediaplanet, som producerar annonsfinansierade bilagor, är ”världsledande på content marketing”. Tjena.
    Därför– tack för ett bra inlägg!

    • admin säger:

      Hej Lars, tack för att du kommenterar. Jag håller med dig både om paradigmskiftet och om behovet att fortsatt vara ute och prata om vad content marketing är.

Skriv en kommentar

Din e-post adress kommer inte att visas.